Upplärning på arbetsplatsen och lärlingsutbildning

För en del yrken finns inget direkt utbildningskrav och i dessa fall brukar man då tala om arbetsplatsupplärning, d.v.s. att du lär dig procedurer och tillvägagångssätt för yrket direkt på arbetsplatsen. Nedan hittar du ytterligare information om upplärning på arbetsplatsen samt vad det betyder att vara lärling.

Arbetsplatsupplärning

Vissa yrken, till exempel elektriker och byggarbetare, kräver endast gymnasieutbildning. Men det finns också en mängd yrken där majoriteten av upplärningen sker på arbetsplatsen och där det saknas något formellt krav på utbildning. Ett exempel på ett sådant yrke är Barista där man oftast får lära sig på egen hand och sedan kunna visa upp sin kunskap för att få jobb.

Inom industrin är det också vanligt att majoriteten av kunskapen kommer från praktisk erfarenhet på arbetsplatsen. Orsaken till detta kan vara att den tekniska förändringen är extremt snabb eller tekniken eller produktionsformen är så specialiserad för verksamheten i fråga att det inte är möjligt att lära ut kunskaperna i skolor. I sistnämnda fall brukar man därför tala om arbetsplatsupplärning.

Lärlingsutbildning

Det nämndes ovan att exempelvis elektrikers och byggarbetares enda utbildningskrav är gymnasial utbildning, men många företag erbjuder också eftergymnasiala lärlingsutbildningar även för dessa yrken. Man brukar tala om tre olika typer av lärlingsutbildningar:

1. Lärlingsutbildningar på gymnasiet

En så kallad gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram där mer än hälften av utbildningen genomförs på en eller flera arbetsplatser, också känt som Arbetsplatsförlagt lärande (APL). Enligt Skolverket skall alla elever som går ett yrkesprogram genomföra minst 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande. Varje gymnasieskolas rektor beslutar närmare om hur fördelningen av APL ska vara och varje elev ska ha en handledare på sin arbetsplats. Ifall det inte finns möjlighet till gymnasial lärlingsutbildning i din hemkommun kan du söka dig till andra kommuners gymnasium. I dagsläget finns tolv nationella yrkesprogram:

  • Barn- och fritidsprogrammet, BF
  • Bygg- och anläggningsprogrammet, BA
  • El- och energiprogrammet, EE
  • Fordons- och transportprogrammet, FT
  • Handels- och administrationstprogrammet, HA
  • Hantverksprogrammet, HV
  • Hotell- och turismprogrammet, HT
  • Industritekniska programmet, IN
  • Naturbruksprogrammet, NB
  • Restaurang- och livsmedelsprogrammet, RL
  • VVS- och fastighetsprogrammet, VF
  • Vård- och omsorgsprogrammet, VO

Två viktiga personer följer dig som vill genomföra en gymnasial lärlingsutbildning: handledaren som ska ge dig den spetskompetens, på arbetsplatsen, som krävs och kommer att krävas för ditt yrke i framtiden. Den andra personen är yrkesläraren som ger mer allmänna kunskaper som gagnar ditt yrke samt för diskussioner och koordinerar med handledaren.

För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem av grundskolans övriga ämnen.

I många fall finns även möjlighet till så kallad programfördjupning. Skolhuvudmannen bestämmer vilka fördjupningskurser som kan erbjudas på respektiva skola.

2. Lärlingsutbildningar via komvux

Lärlingsutbildningar via komvux kan också kallas lärlingsutbildningar för vuxna. Minst 70 procent av undervisningen ska ske på en arbetsplats. Precis som för gymnasial lärlingsutbildning har du en handledare och yrkeslärare som följer dig genom utbildningen. Lärlingsutbildningar på komvux börjar oftast med en orienteringskurs.

Vem kan bli lärling? Lärlingsutbildningar för vuxna riktar sig i första hand till dig som saknar slutbetyg från gymnasiet eller som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Du kan få ytterligare information om lärlingsutbildningar för vuxna via din kommuns hemsida för komvux.

3. Lärande i arbete (LIA) via Yrkeshögskolan

På Yrkeshögskolans utbildningar, så kallade YH-utbildningar, genomförs arbetsplatsförlagt lärande vid namnet lärande i arbete (LIA). Läs mer om yrkeshögskolan och LIA.

Vad tjänar man i lön under en lärlingsutbildning?

Det finns ingen lagstadgad lön för lärlingar, däremot händer det att företag erbjuder lärlingslöner. Hör med den arbetsplats du ska genomföra din lärlingsutbildning på för ytterligare information.

Gesällbrev och utbildningsbevis

Oavsett vilken lärlingsutbildning du genomför får du ett utbildningsbevis. Inom vissa yrken finns även möjlighet att göra ett gesällbrev eller yrkesbevis

Studiestöd för lärlingsutbildningar

Du som läser en gymnasial lärlingsutbildning kan ansöka om studiehjälp till och med vårterminen du fyller 20 år. Du kan även söka ett speciellt studiebidrag, så kallad lärlingsersättning. Lärlingsersättning är ett bidrag för måltider och resor som du kan få när du är lärling på en arbetsplats. Följande krav gäller:

  • Du måste ha rätt till studiehjälp. Läs mer om kraven
  • Du måste ha ett utbildningskontrakt, det vill säga ett avtal mellan dig, din skola och den arbetsplats där du är lärling. Är du under 18 år signeras avtalet av din vårdnadshavare
  • Du kan få lärlingsersättning till vårterminen det år du fyller 20 år
  • Du måste studera på heltid
  • Du får inte lärlingsersättning om du får lärlingslön
  • Skolkar du från en lärlingsutbildning kan du förlora såväl rätten till studiehjälp som lärlingsersättningen
  • Du får inte lärlingsersättning om du läser en gymnasial utbildning på komvux

Här hittar du blanketter och ytterligare information.

Även om du inte har rätt till lärlingsersättning ifall du studerar på komvux kan du söka studiemedel via CSN.


Tips nr 1: När du läser om olika yrken på Utbildningssidan kan du se en länk som heter "Arbetsplatsupplärning" på de yrken där arbetsplatsupplärning genomförs.

Tips nr 2: Har du frågor om arbetsplatsupplärning och lärlingsutbildningar kan du ställa en fråga i vår studievägledning.