Olika typer av examen

Här hittar du information om vad som skiljer de olika typerna av examen som finns på Sveriges högskolor och universitet. Magisterexamen och masterexamen behandlas endast kort här då ytterligare information finns på sidan med magister- och masterprogram. Men låt oss först börja med skillnaden mellan generell examen och yrkesexamen.

Generell examen och yrkesexamen

Det finns två grundläggande typer av examen när du studerar vid en högskola eller universitet med en grundläggande skillnad. En yrkesexamen (t.ex. juristexamen eller civilingenjörsexamen) kräver att du läser ett program medan en generell examen kan uppnås antingen genom att läsa fristående kurser eller ett program. Här hittar du fristående kurser.

Högskoleexamen

En högskoleexamen motsvarar två års heltidsstudier, eller 120 hp, på högskolans grundnivå. En högskoleexamen ska innehålla ett självständigt arbete om minst 7,5 hp vilket vanligtvis kan tolkas som en akademisk uppsats eller ett examensarbete.

Den officiella engelska översättningen är University Diploma 120 higher education credits. Ungefärliga motsvarigheter i andra länder är Foundation Degree (Storbritannien), Associate's Degree (USA) och Diplôme d'études universitaires générales (Frankrike).

Kandidatexamen

En kandidatexamen motsvarar exakt 180 hp på grundnivå, det vill säga tre års heltidsstudier. Eftersom den svenska kandidatexamen harmoniserats med den europeiska Bolognamodellen motsvarar en kandidatexamen oftast en så kallad Bachelor's Degree. Det bör nämnas att en kandidatexamen tidigare var på 120 hp och en magisterexamen då motsvarade 180 hp, men detta förändrades med införandet av Bolognamodellen 2007.

Även om en kandidatexamen ska motsvara 180 hp bestämmer varje lärosäte hur många poäng som krävs i huvudämnen och biämnen på de olika nivåerna: A-nivå, B-nivå och C-nivå. Ett huvudämne är ett ämne som ingår i ett program medan ett biämne ofta är ett ämne, i form av en kurs, som inte är direkt relaterat till ditt huvudämne.

En kandidatexamen kan även ges en förtitel, till exempel:

  • Humanoria, samhällsvetenskap, matematik och naturvetenskap ges förtiteln filosofie eftersom ämnena tillhör den filosofiska fakulteten. Man säger populärt att man tar en fil. kand. i exempelvis matematik. Den engelska översättningen är Bachelor of Arts with a major in ditt huvudämne.
  • Inom den teknologiska fakulteten kallas examen teknologie kandidat eller tekn. kand.
  • Inom den juridiska fakulteten kallas kandidatexamen Jur. Kand. eller Juris Kandidatexamen.

Inom vissa yrken är det möjligt att söka både en yrkesexamen och kandidatexamen, t.ex. kan en sjuksköterska ansöka om en medicinsk kandidat och och en yrkesexamen inom omvårdndad

Magister- och Masterexamen

Magisterexamen och Masterexamen är två typer av examen som tillhör den avancerade nivån på högskolor och universitet. Här kan du läsa mer om de två examenstyperna.

Licentiatexamen

En så kallad Licentiatexamen existerar främst i Sverige och Finland och motsvarar ungefär en halv doktorsexamen. Det kan vara en avslutad examen eller en frivillig examen som kan begäras när man nåt halvvägs genom sin doktorsexamen, ifall man exempelvis vill fortsätta sin avläggningen av sin doktorsexamen vid ett senare tillfälle. Licentiatexamen finns på forskarnivån på högskolor och universitet och institutionstjänstgöring kan ingå. Forskarnivån infaller efter den avancerade nivån som utgör magister- eller masterexamen och detta innebär att en licentiatexamen kräver ytterligare två års heltidsstudier (120 hp) efter den avancerade nivån. Några vanligt förekommande licentiattitlar är:

  • Agronomie licentiat
  • Ekonomie licentiat
  • Farmacie licentiat
  • Filosofie licentiat
  • Juris licentiat
  • Medicine licentiat
  • Odontologie licentiat
  • Teknologie licentiat
  • Teologie licentiat
  • Skoglig licentiat
  • Veterinärmedicine licentiat

På Wikipedia kan du läsa mer om de olika licentiattitlarna.

Doktorsexamen

En Doktorsexamen motsvarar fyra år (240 hp) på forskarnivån efter den grundläggande och avancerade nivåerna, det vill säga totalt 9 års studier. På denna nivå brukar man säga att man "doktorerar" och att man är en "doktorand".

Vid slutet av doktorsnivån disputerar man genom att man inför en så kallad opponent (ofta en annan doktorand) och en betygsnämnd försvarar sin doktorsavhandling. Doktorsavhandlingen utgör 120 hp av de 240 hp på forskarnivån. Godkänns man nämnda process är man disputerad och man kan titulera sig Doktor eller Dr.

Ceremonin kring en godkänd dispution kallas Doktorspromotion. På denna ceremoni utdelas insignier, diplom, doktorshatt eller lagerkrans och doktorsring. Det finns även olika typer av doktorer: Doctores Juvenes, Hedersdoktorer och Jubeldoktorer.

Läs mer om doktorsexamen på wikipedia.