Vad är och gör en person som arbetar inom Kulturgeografi?
Kulturgeografin har sin bakgrund i geografin och man studerar systematiskt samspelet mellan människan och jordytan. Speciellt fokuserar man på att undersöka orsakerna och konsekvenserna av mänskliga aktiviteter ur sociala, kulturella, politiska och ekonomiska perspektiv.
Inom Kulturgeografi intresserar man sig för geografiska förhållanden, relationer och förändringsprocesser och studerar mångfalden av de faktorer som påverkar samhällets, miljöns och den mänskliga kulturens utveckling.
Kulturgeografi handlar i stora drag om människans sätt att förhålla sig till jorden. Hur vi som människor påverkar jorden bland annat genom ekonomiska och kulturella intressen.
En Kulturgeograf analyserar samspelet och utvecklingen mellan olika kulturer, samhällen och människor. Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet arbetar med forskning och utbildning inom geografi, kulturgeografi och samhällsplanering. Av de som arbetar där är cirka 25 lärare och forskare och omkring 20 är doktorander.
Arbetsuppgifter
Kulturgeografens uppgift består ofta i att samla in, sammanställa, analysera och redovisa uppgifter från många olika källor. Inom en kommun kan arbetsuppgifterna vara att utarbeta planer för hur marken skall användas, var och i vilken omfattning bostäder och arbetsplatser skall byggas eller hur barnomsorg och kommunikationer skall ordnas. I landstingen finns planeringsuppgifter som gäller hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, utveckling av turism och annat.
Var arbetar man?
Riksövergripande planering utförs bland annat i regeringskansliet och centrala ämbetsverk, som Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Boverket och Vägverket.
Videointervju med en person som arbetar inom Kulturgeografi
Ingen videointervju för tillfället.
Vilken utbildning krävs för att arbeta inom Kulturgeografi
Inom Kulturgeografi finns ämnesgruppen geovetenskap och kulturgeografi vid högskolor och universitet. Vid Stockholms universitet kan du läsa till en kandidatexamen och/eller en masterexamen i kulturgeografi, samhällsplanering eller geografi antingen inom ett program eller som fristående kurser.
Att studera till Kulturgeograf
Det är viktigt att de som går sista året i gymnasiet väljer utbildningsinriktning. Områden man läser om är bland annat boende, ekonomisk tillväxt, kulturmiljövård, markanvändning, miljö, samhällsplanering, social och etnisk segregation, urban och regional utveckling, transporter och turism.
Behörighetskrav inom Kulturgeografi
Behörighetskraven för utbildningar inom Kulturgeografi hittar du i områdesbehörighet A6.
Studera Kulturgeografi utomlands
Mer information inom kort.
Studier i Norge
Du kan läsa mer om hur man studerar till Kulturgeograf i Norge på Søk Utdanning.
Vidareutbildningar och magister-/masterexamen
Det finns masterprogram för dig som valt att plugga till kulturgeograf. Till exempel kan du läsa ett masterprogram i kulturgeografi eller enskilda kurser på avancerad nivå inom medeltidsstudier, samhällsplanering eller GIS. Se Magister/Master i filtret till vänster för eventuell vidareutbildning för kulturgeografer.
Specialisering och inriktningar
Kulturgeografi kan en inriktning i kombination med till exempel miljövård, sociologi, statistik, statsvetenskap eller national- eller företagsekonomi vara lämpligt om man vill arbeta som Samhällsplanerare.
Skillnad mot liknande yrken
Se även Samhällsplanerare inom kommunen som utreder och samordnar planeringsarbetet vid till för vägar, trafik, bostäder och arbetsplatser.
Stipendier inom Kulturgeografi
Det finns stipendium inom kulturgeografi oavsett ifall du ska studera, forska eller redan arbetar som kulturgeograf:
Praktik, traineeprogram och kompetensutveckling
Inga traineeprogram, internship eller kompetensutveckling tillgängliga.