Vad är och gör en Kirurg?
Kirurgi är den metod inom medicinen där man botar eller lindrar sjukdomar genom att manuellt öppna människokroppen och reparera eller ta bort insjuknade organ. En läkare som är utbildad inom kirurgi kallas Kirurg.
Själva förloppet av kirurgi kallas operation och Kirurgen utför allt från en relativt enkel blindtarmsoperation till större ingrepp som exempelvis njurtransplantationer.
På kirurgmottagningen genomför man utredningar och bedömningar inför en eventuell operation, liksom vårdplanering. Etta inkluderar även ett eller flera återbesök efter en operation. All verksamhet på kirurgmottagningen är planerad som betyder att man får en remiss och kan inte söka akut. Under operationen erhåller patienten någon typ av narkos eller lokalbedövning.
Olika specialistläkare arbetar med kirurgi och utför operationer på kroppens organ och de kallas Kirurger. Många Kirurger är allmänkirurger och sysslar framför allt med sjukdomar i mage eller buk. Det finns dock ett flertal undergrupperingar inom allmänkirurgin, bland annat endokrinkirurgi, traumatologi, bröstkirurgi och kolorektalkirugi. Andra kirurgiska specialiteter är ortopedi, gynekologi, urologi, neurokirurgi, thoraxkirurgi, kärlkirurgi, barnkirurgi, hand och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, anestesiologi och ögonkirurgi. En Plastikkirurg gör olika typer av plastikkirurgiska ingrepp, både estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi för att förbättra utseendet och livskvalitet.
Arbetsuppgifter
En Kirurg kan ha en mängd olika arbetsuppgifter, bland annat
- ställer diagnos och lägger upp ett operationsschema
- opererar akuta och remitterade patienter
- går ronden och ser till patienter som är nyopererade
- träffar patienter för eftervård
- skriver ut eventuella mediciner
Var arbetar man?
Kirurger arbetar inom sjukvården och landstinget, men även inom privata vårdinrättningar och på kliniker, exempelvis plastikkirurgkliniker.
Videointervju med en Kirurg
Ingen videointervju för tillfället.
Vilken utbildning krävs för att bli Kirurg
Den grundläggande läkarutbildningen är fem och ett halvt år och ges på olika universitet. Efter examen görs AT (allmäntjänstgöring) under 18 månader och för den som vill bli specialistläkare gör man en ST (specialisttjänstgöring) som är 5 år. Därefter kan man specialisera sig mot kirurgi som brukar ta ytterligare fem år.
Att studera till Kirurg
Konkurrensen som platserna på utbildningen i Sverige är stenhård och de olika lärosätena använder sig av olika urvalskriterier vid antagning. Vissa använder alternativ antagning med personliga intervjuer i kombination med resultat på högskoleprov till en del av utbildningsplatserna och vissa använder betyg i kombination med högskoleprov.
Många svenskar väljer att studera utomlands, men måste då betala utbildningen själva.
Behörighetskrav för Kirurger
Behörighetskraven för utbildningar till Kirurg (läkare) och områdesbehörighet a13.
Studera till Kirurg utomlands
Mer information inom kort.
Studier i Norge
Du kan läsa mer om hur man studerar till Kirurg i Norge på Søk Utdanning.
Vidareutbildningar och magister-/masterexamen
Se Magister/Master i filtret till vänster för eventuell vidareutbildning för Kirurger, du kan även läsa mer under läkare.
Specialisering och inriktningar
Kirurger kan specialisera sig inom exempelvis internmedicin, barnmedicin, gynekologi eller ortopedi.
Skillnad mot liknande yrken
Se även Läkare som oftast är en allmänläkare utan någon direkt specialisering.
Stipendier för kirurger
Det finns stipendium för kirurger oavsett ifall du ska studera, forska eller redan arbetar som Kirurg:
Praktik, traineeprogram och kompetensutveckling
Inga traineeprogram, internship eller kompetensutveckling tillgängliga.