Studieteknik – så klarar du plugget

När du studerar på eftergymnasial nivå höjs kraven på prestation och självständighet. För att kunna leva upp till dessa krav är det viktigt att utveckla en bra studieteknik som fungerar för just dig. Studieteknik handlar om allt från att föra relevanta anteckningar, att kunna planera in din studietid och att stryka under rätt saker när du läser kurslitteratur. Alla människor fungerar olika och därför fungerar inte samma teknik för alla. Här tar vi upp olika tekniker för att du ska kunna hitta den som passar dig bäst.

Överblicka och planera

Första steget för att få bättre studieteknik är att överblicka din studiesituation. Mår du bra i övrigt, fysisk och psykiskt? Sover och motionerar du ordentligt? Har du andra problem som stör? Försök lösa de bitarna först och främst. Sedan är det viktigt att du planerar dina studier, lägg upp ett veckoschema och se till att planera in pauser för mat och frisk luft. På universitet ges oftast ett lässchema, vilka sidor i böckerna som hör till vilka föreläsningar. Försök att följa dessa, läs gärna innan föreläsningarna för att förstå mer och veta vad du behöver anteckna.

Har du bra lästeknik?

Vissa personer har lätt att komma ihåg det de läst, andra har svårt för det och behöver därför strukturera sin läsning bättre. Först och främst måste man öva upp sin läshastighet, det enda sättet att göra detta är att läsa oftare. För att förstå det du läser kan det vara bra att stryka under nyckelord, anteckna, skriv ner det du inte förstår och gå tillbaka till det senare. Med krångliga texter kan det vara bra att först läsa sammanfattningen innan man angriper hela texten.

Är du studiemotiverad?

Försöker du förstå det du läser och sätta in kursen i ett sammanhang, eller känner du att hela kursen bara är tråkig? Försök förklara för dig själv varför du läser kursen, vilken betydelse det kommer ha i framtiden att ha klarat av den. Dessutom kan du planera in något roligt på examinationsdagen så att du verkligen har något att se fram emot.

Att motivera sig själv kan vara svårt men med hjälp av dina studiekamrater kanske det går lättare. Boka in pluggträffar och sitt gärna i grupp och plugga, då kan du dessutom ställa frågor när du inte förstår något. Man lär sig också bättre när man får diskutera det ämne man försöker lära sig. Dessutom är det viktigt för de flesta att känna av gemenskapen när man pluggar, på så sätt är det inte lika lätt att hoppa av och ge upp.

Har du svårt att koncentrera dig?

Det är viktigt att träna på att stänga ute omvärlden när du pluggar. Låt inte ljud från gatan eller andra störningsmoment påverka din koncentration. För att bli duktig på detta krävs koncentrationsövning, yoga är exempel på bra metod för att lära sig stänga ute omvärlden. Det är också viktigt att rensa undan de eventuella moment som kan störa. För många är det exempelvis svårt att koncentrera sig om det är stökigt runt omkring. Se därför till att välja en pluggplats där det är lugnt, ordning och reda. Sitt inte för bekvämt då det gör att du känner dig tröttare och mer sugen på en vilopaus. Ett annat tips är att hålla en penna i handen, studier har visat att det ökar koncentrationen.

Är du aktiv i undervisningen?

Att aktivera hjärnan gör det lättare att komma ihåg. Genom att ställa frågor, anteckna, organisera anteckningarna och renskriva efteråt är ett effektivt sätt att ta del av föreläsningar. Att lyssna till en föreläsning skiljer sig i princip inte mycket från att läsa en kursbok, det gäller att förstå sammanhanget för att kunna förstå sina anteckningar efteråt. Har du en skicklig föreläsare kommer denne att inleda föreläsningen med vad han eller hon ämnar att gå igenom. På så sätt får du en överblick över ämnet och kan strukturera dina anteckningar bättre.

Det är även så att vissa människor lyssnar bättre utan att anteckna. I så fall är det viktigt att efteråt skriva ner en sammanfattning innan du hinner glömma vad det vad som sades. Ofta lägger lärare ut powerpoint-presentation efter föreläsningen, använd denna för att strukturera din sammanfattning. På seminarium är det inte bara meningen att du ska visa för de andra i gruppen att du gjort uppgiften, utan också att med hjälp av övriga kursdeltagare få klarhet i ämnet. Ni kan tillsammans diskutera vad som var svårt, och få ordning på vad ni uppfattat rätt/missuppfattat.

Vad ska du anteckna på föreläsningar?

  • Rubriker och underrubriker underlättar när du ska läsa dina anteckningar senare. Dessutom är blir det tydligare för dig vilka stycken som hänger ihop med varandra.
  • Definitioner, tex begrepp/teorier/viktiga namn.
  • Litteraturhänvisningar, så att du vet var du kan läsa mer. Skriv förkortningar för att spara tid!
  • Renskriv anteckningarna samma dag, på så sätt repeterar du samtidigt som du inte hinner glömma föreläsningen.
  • Tänk på att det kan vara bra att byta anteckningar med en studiekamrat för att få annat perspektiv och se till att du förstått rätt. Det är då viktigt att du skriver så snyggt och strukturerat som möjligt så att din kompis förstår dina anteckningar.

Hur läser du?

För att öka din läshastighet måste du träna på att ”hoppa över” ord och inte låta ögat fastna vid varje ord. Detta för att du ska förstå sammanhanget utan att behöva fixera vid varje enskilt ord. Ett tips är också att överblicka texten först, skumläs och läs underrubrikerna för att bilda dig en överskådlig blick över vad texten kommer ta upp. Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet så börja med den för att förstå slutsatsen, framför allt i en svårare text.

Olika sätt att läsa

Beroende på syftet med din läsning finns det fem olika läsmetoder;

  • Översiktsläsning: Skumläsning för att snabbt förstå vad läsningen handlar om. Lämpar sig exempelvis som förberedande läsning inför en föreälsning.

  • Lokaliseringsläsning: Uppsökande av enskilt fakta som ska finnas i texten. Passar för instuderingsfrågor/seminariefrågor eller renskrivning av anteckningar.

  • Intensivläsning: För att detaljerat kunna återge textens innehåll, lämplig inför essäskrivning, tenta eller seminarium.
  • Kritisk läsning: Granskning av texten för att kunna relatera den till ett större sammanhang, kunna hitta motargument eller brister samt granska logiken i texten. Denna metod passar inför större tentor, uppsatser eller argumentation.
  • Dynamic reading: Detta är det snabbaste och mest effektiva sättet att läsa. Man läesr ordgrupper och kompletta argument utan att fokusera på enskilda ord och utan att uttala orden i huvudet. Detta sätt kräver koncentration och övning men ger stor förståelse för textens helhet.

Såhär håller du dig motiverad att plugga

Förhör dig själv
Efter varje avsnitt i boken, förhör dig själv eller be någon annan göra det. Du kan även diskutera med kurskamrater. På så sätt ser du att du går framåt i inlärningsprocessen och blir motiverad att fortsätta.

Var intresserad
Förklara för dig själv vilken nytta du har av det du läser, i praktiken eller i din utbildning.

Fördela inlärningen Sitt inte för länge utan dela upp dina pluggsessioner till 2-3 timmar åt gången med paus. Vissa behöver 5 minuters paus varje halvtimme, och det är okej det med. Bara man planerar upp det och använder pauserna som en ”morot”. Det är också lättare att minnas om du inte pluggar för länge i sträck.

Dela upp läsningen
Är texten svår? I så fall är det bäst att dela upp läsningen för att kunna smälta det man läser.

Repetera mera!
Repetera det du läst senast för att känna att du går framåt och förstår det du läser. Du kanske kommer på något att utveckla när du fått sova på saken.

Lagom dos av överinlärning
Lär dig lite extra om allt, på så sätt känner du dig säkrare inför tentan plus att du inte glömmer lika lätt.

Skäm bort dig själv
När du har en riktigt tung studieperiod kan det vara skönt att ha något inplanerat så fort du klarat tentan. Det kan till exempel vara en resa, en fest, något du ska köpa eller någon fritidsaktivitet du inte hinner med när du pluggar. Är det något du gärna vill ha, säg till dig själv att det får du köpa så fort du klarat av denna tenta.

Plugga tillsammans
Att sitta i grupp och plugga sätter krav på dig, det går inte att surfa runt på datorn när gruppen förväntar sig att du ska vara aktiv och att ni tillsammans ska hinna med ex antal sidor eller uppgifter.