Räkna ut ditt snittbetyg och meritvärde

Dina betyg används som antagningsgräns till olika utbildningar och det är de med högst betyg utav dem som söker, som kommer in på utbildningen. Ofta kan det vara så att man har full koll på vad som krävs för att komma in på den utbildningen man vill men man vet inte hur man ska räkna om sina betyg så att man vet om ens studieresultat matchar. Här nedan hittar du allt du behöver veta om att räkna ut ditt snittbetyg och meritvärde oavsett när du gick ut gymnasiet.

För att förenkla det hela kan man säga att snittbetyg är det du får när du räknar ut dina betyg i förhållande till storlek på kursen, medan meritvärde är det du får när du kombinerar ditt snittbetyg med dina meritpoäng. Men vad är då meritpoäng? Det är kurser du läst som är utöver vad som krävs för den utbildning du söker. Dina meritpoäng kan alltså ändras beroende på vilken utbildning du söker till. Du kan max få 2.5 meritpoäng, och högsta betyg i alla ämnen under gymnasiet innebär att snittbetyget blir 20.0. Om du har lyckats med detta innebär det att du kan söka till högskolan med meritvärdet 22.5. Även en person med ett lägre snittbetyg kan ha maximalt med meritpoäng.

Att räkna ut snittbetyget rent praktiskt

I och med att det har skett en förändring när det kommer till betygsskalan, för inte så länge sen, så är det skillnad på vad betygen är värda, detta beroende på när du gick ut gymnasiet. Om du gick ut gymnasiet före den 1a juli 2011 så har du IG, G, VG och MVG som betygsskala har du däremot gått ut efter det datumet är betygsskalan A, B, C, D, E och F.

Du som har gått ut gymnasiet med det gamla betygssystemet räknar om dina betyg till:

IG = 0p, G = 10p, VG = 15p och MVG = 20p.

Medan du som läst med det nya betygsystemet, räknar om dem till:

F = 0p, E = 10p, D = 12,5p, C = 15p, B = 17,5p och A = 20p.

När du gjort detta, måste du veta om den kurs du läst var/är en 100p kurs eller en 50p kurs (det går att se på betygspappret eller utbildningsplanen). Du måste nämligen multiplicera varje betyg med antalet poäng, kursen du fått betyget i har. Till exempel; om du fått MVG eller A i en kurs som är 100 poäng gångrar du 20 med 100, och om du fått D i en 50 poängs kurs så gångrar du 12,5 med 50. För att kunna räkna ut ditt snittbetyg så måste du göra så här med varje kurs du läst. Sedan adderar du alla summor och delar det med antal poäng du läst.

Vi skulle till exempel kunna räkna ut snittbetyget på de betyg som vi räknade på ovan. Så 20*100=2000 och 12.5*50=625, vi tar då 2000+625 vilket blir 2625 och delar det med 100+50. Då vi tar 2625/150 får vi reda på att det är 17.5. Hade vi bara läst två ämnen, som i denna situation, så hade snittbetyget blivit 17.5. I det verkliga livet så bör man efter avslutade gymnasiestudier ha fått ihop 2500 poäng. Alltså skulle det kunna tänkas att du efter att ha gångrat alla betyg med kurspoängen fått ihop 37500, det är denna summa du sedan ska dela med 2500. En person som fått fram dessa siffror har ett snittbetyg på 15.0.

Jag gick ut gymnasiet innan 1997 och har gamla betyg

Tillhör du dem som gick på gymnasiet och tog studenten innan någon av dessa två betygssystem var aktuella? Ni är inte bortglömda och även ni har möjligheten att studera vidare om det är vad ni vill göra. Ni måste först och främst kolla upp att det ni läste på gymnasiet ger er behörighet för högskolestudier idag.Du kan läsa om du uppfyller kraven här.

När du gjort det kan du ta reda på ditt snittbetyg genom att lägga ihop alla dina sifferbetyg, exempelvis 4 + 3 + 2 + 5 och så vidare. Du ska sedan dela totalsumman med antal ämnen som du läst. En uträkning skulle kunna se ut såhär; 45/14 = 3,214 som du avrundar till två decimaler: 3,21. Snittbetyget här blir alltså 3.21 och för att veta vad det är jämfört med dagens betygssystem så finns det en omvandlingstabell som du kan titta i.

I den händelse att du har kompletterat, höjt betyg eller lagt till kurser, så att du nu har betyg från olika betygssystem så kan du räkna ut det genom att omvandla betygen enligt tabellerna nedan och sedan räkna om ditt snittbetyg på nytt.

Bokstavsbetyg i kurser som lästs i den nya gymnasieskolan översätts så här:

  • Icke godkänd (IG) = 0
  • Godkänd (G) = 3
  • Väl godkänd (VG) = 4
  • Mycket väl godkänd (MVG) = 5

Har du kompletterat med Gy11/Vux12-kurser gäller den här skalan:

  • E = 3
  • D = 3,5
  • C = 4
  • B = 4,5
  • A = 5

Jag har betyg från olika betygsskalor

Om du av någon anledning har betyg från två olika betygssystem så innebär det när du söker till högre studier att de betygen för de kurser du läst utanför dina gymnasiestudier endast räknas med om de krävs för att du ska få behörighet till den utbildning du söker. Det snittbetyg du fick på gymnasiet är det som gäller, men om du har kompletterat med kurser så kommer poängen för det betyget bara att vara aktuellt om det krävs. Det finns ett undantag och det är kursen “Idrott & Hälsa”, denna kurs räknas alltid med.

Jag har läst utökade kurser, räknas dem med i mitt snittbetyg?

Om du har läst kurser på gymnasiet som är utöver de obligatoriska kurserna som ger 2500 poäng, så ska dessa noteras med ett “u” på ditt betyg. Det är dessa kurser som kallas utökade kurser och det går oftast att göra ett val om vilka du vill läsa när du går på gymnasiet. De utökade kurserna kan vara bra om man vill samla ihop lite meritpoäng.

Om du har läst en utökad kurs och den ger dig meritpoäng till den högskoleutbildning du söker så räknas kursen med i ditt snittbetyg, har du däremot läst en utökad kurs som inte ger dig meritpoäng så räknas den inte med i ditt snittbetyg. Det kan dock vara så att en av dina utökade kurser krävs för att du ska vara behörig i sådant fall räknas den kursen med i snittet. En utökad kurs räknas alltså med om den påverkar dina möjligheter att komma in på en utbildning, behövs inte kursen så utelämnas den när man räknar sitt snittbetyg. Ditt snittbetyg kan alltså variera beroende på vad som krävs för den utbildning som du söker till