Jämför utbildningsformerna

Undrar du vad är det för skillnad mellan de olika utbildningsformerna? Är det svårt att hitta svar i utbildningsdjungeln? Jämför folkhögskola, KY-utbildning, YH-utbildning, yrkesutbildning och universitet/högskola här!

Vad krävs för att komma in på utbildningarna?

KY:

Utbildningsformen Kvalificerad Yrkesutbildning har ersatts av Yrkeshögskoleutbildning, se YH nedan.

YH:

För att få tillträde till en yh-utbildning måste du ha vissa förkunskaper. Kraven för grundläggande behörighet är gemensamma för alla yh-utbildningar. På många utbildningar finns det krav på ytterligare förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten. För att vara behörig till en sådan utbildning ska du ha de särskilda förkunskaper som utbildningsanordnaren anger. Många yh-utbildningar kräver även att man lämnar in arbetsprov.

Här kan du läsa mer om grundläggande behörighet för YH-utbildningar.

Folkhögskola:

Det finns inga generella antagningskrav på folkhögskolornas kurser, då det finns kurser på så många nivåer. Men detta är de vanligaste kraven:

  • På de behörighetsgivande kurserna (allmänna kurser) ställs normalt inga formella antagningskrav. De studerande startar på olika nivåer, beroende på förkunskaper och tidigare studier. Därför är det viktigt att du skickar in ditt senaste skolbetyg, eftersom folkhögskolan vill veta vad du gjort tidigare och vad du behöver komplettera för att uppnå dina studiemål.
  • På profilkurserna (särskilda kurser) ställs ibland vissa antagningskrav. Det kan vara krav på tidigare studier, praktikerfarenheter eller arbetsprover.

Universitet/Högskola:

För all utbildning på högskolan måste du ha grundläggande behörighet. Du ska ha blivit godkänd på minst 90 procent av de kurser du läst på gymnasiet i Sverige, eller motsvarande utomlands, alternativt fått behörighet genom studier vid komvux eller folkhögskola. I vissa fall kan även reell kompetens på utbildningsområdet godkännas av högskolan eller universitet.

Förutom grundläggande behörighet kräver de olika utbildningarna ofta att du även har genomfört vissa specifika gymnasiekurser, och ibland även att du har arbetslivserfarenhet. Många utbildningar kräver också att du redan har läst en annan, mer grundläggande utbildning på högskolan. Finns det fler behöriga sökande än platser till utbildningen måste några väljas ut, vilket kallas urval. Vissa utbildningar tittar även på om sökanden har tidigare universitet/högskolepoäng. Du kan själv kolla upp vilka antagningspoäng som krävdes vid senaste antagningen för just den utbildning du är intresserad av på Verket för Högskoleservice (VHS).

Här kan du läsa mer om grundläggande behörighet.

Hur långa är utbildningarna?

YH:

En yh-utbildning byggs utefter arbetsmarknadens behov, och deras längd varierar därför. Många utbildningar omfattar två års heltidsstudier, men de kan vara från ett halvår och uppåt.

Yrkesutbildning:

En yrkesutbildning har ingen bestämd längd utan kan pågå från en vecka till flera år, beroende på hur lång utbildning yrket i fråga kräver.

Folhögskola:

På folkhögskolor bestämmer utbildaren själv hur utbildningen ska se ut, och därmed också hur lång den ska vara. Längden skiljer sig alltså från utbildning till utbildning.

Universitet/Högskola:

En utbildning på universitet/högskola kan variera mycket i längd. Dess längd anges i så kallade högskolepoäng, där 30hp motsvarar en termins heltidsstudier. Ett års studier är alltså 60hp, och ett treårigt masterprogram är 180hp.

Leder utbildningarna till någon examen?

YH:

Yh-utbildningar som är minst ett år långa kan avslutas med en examen. Det finns två olika examenstyper: Yrkeshögskoleexamen, som kräver att utbildningen omfattar minst 200 Yh-poäng (1 års heltidsstudier). Kvalificerad yrkeshögskoleexamen, som kräver att utbildningen omfattar minst 400 Yh-poäng (2 års heltidsstudier), att minst 25 procent av utbildningstiden är Lärande i arbete (LIA) och att ett examensarbete ingår i utbildningen.

Yrkesutbildning:

Alla utbildningar leder inte till en examen så därför är det bra att kolla upp vad man får för intyg när utbildningen är fullgjord. Yrkesutbildningar är till för att slussa ut eleverna direkt in på ett yrke och därför är det vanligt att man får en yrkestitel vid slutförd utbildning.

Folkhögskola:

Folkhögskolestudier leder inte till någon examen, men kan istället ge behörighet till högskolestudier. Den som studerar på behörighetsgivande kurs kan få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Man kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne.

Universitet/Högskola:

En högskoleexamen kräver minst 120hp vilket då motsvarar 2 års heltidsstudier. En examen är ett dokument som visar att du läst en viss utbildning på högskolan eller universitetet. För vissa yrken krävs en viss examen från högskolan. För andra är det bara en bra merit.

Vad kostar det att läsa en utbildning?

YH:

Utbildningarna inom yrkeshögskolan är avgiftsfria, det vill säga skolorna tar inte ut några undervisningsavgifter. Däremot får du själv betala för litteratur och annat studiematerial.

Yrkesutbildning:

Beroende på vem som är utbildningsanordnare så kostar yrkesutbildningarna olika mycket. Generellt sett kan man säga att om utbildningarna står under statlig insyn så är de kostnadsfria och man har rätt att ansöka om studiemedel. Är utbildningarna anordnade av privata aktörer så kan de kosta betydligt mer.

Folkhögskola:

Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri, men det finns kostnader med att gå på folkhögskola. Kursdeltagaren betalar själv för till exempel kurslitteratur, studiematerial, studieresor, kopieringsavgifter, lunch, samt eventuellt boende på internat och mat på kvällar.

Universitet/Högskola:

Förutom eventuella boende-, litteraturs- och levnadskostnader tillkommer inga kostnader relaterat till studierna på högskola eller universitet. Tidigare ställdes krav på att betala kåravgift för att tentera, men detta krav är numer avskaffat.

Ingår praktik i utbildningarna?

YH:

På en yrkeshögskoleutbildning (yh) finns inga utsatta krav eller regler för hur stor del av utbildningen som ska bestå av praktik. Därför varierar omfattningen av praktikperiod mellan olika utbildningar. För Yh-utbildningar som leder till en Kvalificerad yrkeshögskoleexamen finns dock ett krav på att minst 25 procent av utbildningstiden är LIA.

Yrkesutbildning:

En yrkesutbildning är till för att förbereda eleverna för ett yrke och därför ingår många praktiska moment i kombination med teori. Det är vanligt att en tredjedel av utbildningen består av praktik, men det finns inga regler som styr detta.

Folkhögskola:

Hur utbildningen ska se ut på en folkhögskola bestäms av skolan själv, det finns inga fasta standarder för vad som ska finnas och inte finnas. Det är därmed också upp till den enskilda skolan att avgöra om det ska ingå praktik i utbildningen eller inte.

Universitet/Högskola:

Universitet och högskolor erbjuder generellt ingen praktik. Däremot gör man ofta sitt examensarbete ute på ett företag och får därmed praktisk erfarenhet.

Vad använder utbildningarna för betygssystem?

YH:

På yh-utbildningar används alltid betygsskalan IG/G/VG.

Folkhögskola:

Folkhögskolor ger inte betyg i enskilda ämnen, utan har en egen typ av bedömningssystem. Läser du en allmän kurs kan du få ett studieomdöme (på en skala mellan 1-4) som är en sammanfattande bedömning av din studieförmåga, på de särskilda kurserna får du som studerande inget studieomdöme utan ett intyg efter slutförd kurs. På grund av de skilda betygssystemen kan man alltså inte läsa upp sitt betygsmedelvärde från gymnasiet genom studier på folkhögskola.

Universitet/Högskola:

ECTS står för European Credit Transfer and Accumulation System. ECTS är bland annat ett gemensamt studiepoängsystem inom Europa, och används sedan 1997 också i Sverige. Det ser ut som följer och bredvid ser du även de poäng du får för de olika betygen:

  • F – icke godkänd = 0 poäng
  • E – svagt godkänd = 10 poäng
  • D – godkänd/svagt väl godkänd = 12,5 poäng
  • C – väl godkänd = 15 poäng
  • B – starkt välgodkänd/svagt mycket väl godkänd = 17,5 poäng
  • A – mycket väl godkänd = 20 poäng

Vad har utbildningarna för poängsystem?

YH:

På yh-utbildningar anges längden i yh-poäng, där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier och så vidare.

Folkhögskola:

Folkhögskoleutbildningarnas omfattning räknas inte i poäng som vid de flesta andra utbildningstyperna, utan istället i längd. Ett år, två år, tre år och så vidare.

Universitet/Högskola:

Alla kurser och utbildningar på universitet och högskolor räknas i poäng där 30 poäng motsvarar en termins heltidsstudier. En högskoleexamen kräver minst 120 hp (högskolepoäng) vilket då motsvarar 2 års heltidsstudier.