Yrkeshögskola
Varför Yrkeshögskola?
Syftet med införandet av
Yrkeshögskola för eftergymnasiala yrkesutbildningar är att förenkla regelverken och informationen till studerande och arbetsmarknaden genom ett gemensamt ramverk. Utbildningarna är likadana och har fortsatt olika huvudmän och utbildningsanordnare. Utbildningsformer som Kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning), Påbyggnadsutbildning (PU) inom kommunal vuxenutbildning, lärlingsutbildning för vuxna och kompletterande yrkesinriktade utbildningarna (KU) upphör som separata utbildningsformer och är tänkta att gå in under nya Yrkeshögskolan. Syftet är vidare att det lätt skall gå att anpassa utbildningarna efter arbetslivets behov och krav. Yrkeshögskolans utbildningar skall vara på eftergymnasial nivå och kräver genomförd gymnasieutbildning med godkänt slutbetyg.
Två olika examina via yrkeshögskola
Yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen där den senare kräver fler poäng yrkespraktik, även kallat lärande i arbete (LIA).
Yrkeshögskoleutbildning
Antagning till yrkeshögskolan kräver ett slutbetyg från gymnasiet eller motsvarande. Varje utbildning kan sedan ha egna intagningskrav. För att utbildningen skall få ingå i Yrkeshögskolan krävs att vissa kvalitétskrav är uppfyllda. Anordnare av yrkesutbildning inom Yrkeshögskolan kan vara många, till exempel kommuner, företag, stiftelser med flera. Samtliga utbildningar inom yrkeshögskolan föreslås berättiga till statligt studiestöd för eftergymnasial utbildning.
Mer om utbildningar (yh-utbildning) på Yrkeshögskola
Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) är utformade utifrån arbetslivets behov av eftergymnasial yrkeskompetens och finns inom många olika områden – IT, ekonomi, vård, turism, restaurang, bygg, lantbruk, media, teknik m.fl.
Källa: Regeringen; Utbildningsdepartementet, YH-myndigheten