Så dyrt blir livet som student

År av ekonomisk försakelse - och nudlar. Det förknippar vi ofta med studentlivet. En students privatekonomi tillåter inte direkt några större utsvävningar. För den som dessutom flyttar hemifrån är det svårt att få ekonomin att gå ihop på bara ett studielån.

– Som student får man utgå ifrån att man startar med plus minus noll och när man får det första studiemedlet ska det räcka till mycket, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea till DN.se.

När studentlivet drar igång får man se över sina kostnader. En enkel budget underlättar – hur tråkigt det än låter. Det gäller att vara realistisk. De flesta studenter har inte råd att äta ute och fika på café hela tiden. En lösning är att gå ihop flera stycken och laga mat tillsammans till middagar och matlådor.

I Nordeas uträkningar är bara det allra nödvändigaste medräknat. Ett träningskort eller en resa gör budgeten svår att hålla.

Den sorglöse studenten bor i studentrum, äter lunch och vissa andra mål ute och går back med bara studielånet. Här är ett extrajobb enda lösningen.

Den praktiske studenten bor hemma och fixar matlådor till lunchen, betalar för ett busskort och unnar sig vissa nöjen. I så fall räcker studielånet till.

– Genom noggrann utgiftskontroll och smart boende, till exempel hemma eller genom att dela boende med kompisar, går det att klara sig på studiemedlen, säger Ingela Gabrielsson.

Många börjar sin studietid med att bo hemma. Ett alternativ som inte lockar lika mycket som det är billigt. Många får bo gratis men en rimlig summa att betala är 2.000 kronor för hyran och 1.000 kronor för mat enligt Nordeas uträkningar.

– Jag tycker åtminstone man ska betala en tusenlapp för maten så att man får en känsla för vad saker och ting kostar, säger Ingela Gabrielsson.

Dessutom bör studenten stå för egna utgifter som kläder, hygienartiklar och mobilräkning.

Den superekonomiske studenten bor givetvis också hemma, cyklar istället för åker buss, köper begagnad kurslitteratur och unnar sig ännu färre nöjen. Den personen klarar sig på mindre än studielånet.

– Genom att bo hemma och vara enormt försiktig med utgifterna, går det att klara sig utan att ta fullt studielån, men att avsäga sig allt är kanske inte den bästa lösningen. Då är det bättre att jobba lite extra, säger hon.

Samtidigt varnar Ingela Gabrielsson för att vänja sig vid att ha mycket pengar att röra sig med under studietiden.

– Dra inte ut på studierna för länge för att du jobbar för mycket. Det är viktigt att inte komma ut i arbetslivet för sent. Annars kan det bli kostsamt på lång sikt med till exempel pensionen, säger Ingela Gabrielsson.