Utbildning / Yrken

Bergarbetare gruva - Utbildning / Yrke

Bergarbete i gruvor har förändrats mycket på kort tid.

Vad är / gör en Bergarbetare gruva?

Gruvverksamhet startar när fyndigheter av järnmalm, koppar, zink eller andra mineraler hittas i sådana mängder att det är lönsamt att bryta och förädla malmen. Då behövs bergarbetare i arbetet med att hämta malmen från berget till markytan. Bergarbetare borrar, laddar sprängämnen, spränger, skrotar för att sedan slutligen forsla materialet från gruvan. I större gruvor är bergarbetare ofta specialiserade på någon arbetsuppgift medan det i mindre gruvor är vanligt att arbeta med flera moment. Borraren har som uppgift att borra hålen i berget som sedan ska fyllas med sprängämnen. Borraggregaten kan vara datorstyrda och borraren jobbar då antingen i maskinhytt eller i en övervakningscentral en bit ifrån och sköter flera borrar via monitorer. Laddaren fyller borrhålen med sprängämnen, som ofta levereras flytande via tankbil. Sprängningarna planeras för att laddningarna ska detonera i rätt ordning. Till detta arbetsmoment finns en laddningsrobot till hjälp som styrs manuellt på plats av en operatör. Skrotaren, som ibland också kallas bergförstärkare, kontrollerar om det finns lösa bergstycken i väggar eller tak. Till detta används skrotningsmaskiner. Skrotaren kan ibland använda ett spett för att stöta i bergväggen och genom ljudet avgöra om det finns lösa bitar som måste tas bort. Berget förstärks också på olika sätt för att undvika ras. Skrotarens arbete kräver stor noggrannhet.

Malm kan brytas i underjordsgruvor eller ovan jord i dagbrott. De maskiner som används vid dagbrott är oftast större än de som används under jord. I dagbrott sker arbetet utomhus, sommar som vinter. I underjordsgruvor är arbetsmiljön densamma oavsett årstid. Gruvarbetsplatserna finns huvudsakligen i Norrbotten, Västerbotten och i Bergslagen. Bergarbetaren är en av flera yrkesgrupper som arbetar i en gruva. Maskinförare, maskinreparatörer, elektriker, mekaniker, tekniker, ingenjörer, geologer, lastare, underhållsarbetare, kemister, metallurger är exempel på andra yrkesgrupper.

I vissa gruvor kan delar av gruvarbetet skötas av operatörer som sitter vid datorer kilometervis från de underjordiska schakten. Gruvarbetet utförs då med hjälp av datorer, laserteknik, obemannade fordon och borriggar styrda med joystick. Även om huvuddelen av arbetet och flera arbetsmoment idag sker med hjälp av maskiner är bergsarbetet ett fysiskt tungt arbete. Ett exempel är i borrningsarbetet där en borrstång som är ungefär fem meter lång och väger 50 kg måste lyftas. Det behövs därför god fysik för att klara alla arbetsmoment. Ofta har bergarbetaren ansvaret för den dagliga tillsynen och rengörning av de maskiner som används. Det behövs både teoretiska och praktiska kunskaper för att kunna utföra maskinskötsel.

En bergarbetare arbetar ofta ensam eftersom det helt enkelt inte ryms flera personer i utrymmen och maskiner. Arbetet passar därför den som trivs med ensamarbete och kan arbeta självständigt. Samtidigt ingår bergarbetaren i ett arbetslag och det är viktigt att ha god samarbetsförmåga.

Rasrisk tillhör arbetsmiljön i en gruva och därför är säkerhetstänkandet en mycket viktig del i arbetet. När människan påverkar berget skapas spänningar. Dessa spänningar är både bra och dåliga, de gör att konstruktioner håller ihop och de kan också göra att delar av berget rasar. En arbetsplats som tidigare var säkrad kan behöva åtgärdas för att åter bli en säker arbetsplats. Gott omdöme är därför en viktig egenskap för arbete i gruva. Alla som arbetar i en gruva får utbildning och träning för att kunna säkra sin egen arbetsplats. Stor del av hantverket handlar om att kunna se hur berget förändras och förstå hur det ska hanteras. Genom utbildning och erfarenhet av att arbeta med materialet lär man sig bergets egenskaper. Buller, brist på dagsljus, damm, och vibrationer tillhör också arbetsmiljön i en gruva även om maskinernas styrhytter är byggda för att skydda mot buller och vibrationer.

Den tekniska utvecklingen har gjort att bergarbetarens arbete och arbetsmiljö har förändrats mycket. Det som tidigare var ett fysiskt tungt och riskfyllt arbete är idag mycket lättare och säkrare. Idag finns hjälpmedel som underlättar och effektiviserar arbetet i en gruva genom allt från lättmanövrerade, hydrauliska borraggregat till moderna lastmaskiner. Det innebär samtidigt att jobbet som bergarbetare utvecklats till att bli mer tekniskt avancerat precisionsarbete.

Bergarbetare inom bygg- och anläggningssidan har i grunden liknande utbildning och kunskap som en bergarbetare som är utbildad för arbete i gruva. Men det finns skillnader i den teknik och de maskiner som används. Det innebär att en bergarbetare som arbetat i en gruva kan arbeta som bergarbetare inom anläggningssidan och vice versa efter bara kortare kompletterande utbildning. Bergarbete inom bygg och anläggning innebär framförallt arbete ovan jord men vid tunnelbygge förekommer även underjordsarbete.

Utbildning till bergarbetare gruva

Vilken utbildning krävs för att bli bergarbetare gruva?

Gymnasieskolans El-, Fordons-, Bygg-, eller Energiprogram är lämplig bakgrund för arbete i gruva. Vid Spångbergsgymnasiet i Filipstad finns byggprogrammet med valbar inriktning mot bergteknik under det tredje året. Utbildningen har riksintag och det betyder att man kan söka hit oavsett var i landet man bor. Det finns fler gymnasieskolor som också erbjuder utbildning med inriktning mot bergarbete som däremot inte har riksintag.

Bergarbetare utbildas internt inom företagen. Internutbildning innebär ungefär fem till sex månaders utbildning för att arbeta som borrare eller laddare. För att bli fullärd i skrotningsarbetet krävs längre erfarenhet, ungefär ett år. Många arbetsgivare kräver förkunskap i form av slutfört treårigt gymnasium och b-körkort.

Den kommunala vuxenutbildningen anordnar också bergarbetarutbildningar.

Framtidsutsikter/Arbetsmarknad för bergarbetare gruva

De senaste åren har arbetslösheten för bergarbetare i gruva legat på en mycket låg nivå i relation till övriga yrken och den låga nivån kvarstår och minskar sannolikt ytterligare kommande år. Det närmaste året förväntas balans mellan tillgång och efterfrågan i landet som helhet. Men i områden där de största gruvarbetsplatserna finns, det vill säga i Norrbotten och Västerbotten, är jobbchanserna som störst det närmaste året. Här bedöms mycket liten konkurrens om jobben och arbetsgivarna kan stöta på rekryteringsproblem. Arbetsmarknaden för bergarbetaren är gynnsam idag och bedöms förbättras ytterligare under det närmaste året, särskilt i Norrbottens och Västerbottens inland. Företagen internutbildar bergarbetare och nya utbildningar vid kommunal vuxenutbildning startar i syfte att täcka kommande kompetensbehov.

Gruvbranschen har, liksom många andra branscher, drabbats av lågkonjunkturen och lägre investeringsbenägenhet hos företagen. Branschen beskriver att konjunkturbotten har passerats och att en återhämtning inletts. De andas också en tydlig optimism för det kommande året. Detta visar sig till exempel i form av att efterfrågan nu är större än produktionskapaciteten. En annan positiv faktor är mångdubbleringen av antalet undersökningstillstånd för nya gruvor. Flera nya gruvor är på väg att öppnas och nya fyndigheter upptäcks framförallt i Norrlands inland. Det råder fortsatt optimism och tillgången på jobb förväntas öka även på fem till tio års sikt.