Utbildning / Yrken

Barnsjuksköterska - Utbildning / Yrke

Barnsjuksköterskor kan arbeta på sjukhus, barnavårdscentraler eller som skolsköterskor.

Vad är / gör en Barnsjuksköterska?

Inom sjukhusvården arbetar man vanligen i team bestående av läkare, barnsjuksköterska, barnsköterskor med flera. Barnsjuksköterskan är arbetsledare för barnsköterskor och undersköterskor. Hon eller han har också det psykosociala ansvaret för barnet och dess föräldrar, det vill säga ansvarar för att de får den hjälp och det stöd de behöver. Det ställer stora krav på lyhördhet, förmåga att kommunicera och att anpassa informationen efter barnets ålder, som kan vara från 0 till 18 år.

Att skapa delaktighet i vården för det sjuka barnet och dess föräldrar är en viktig uppgift. Det kan till exempel innebära att man förbereder barn och föräldrar inför en undersökning eller behandling. Det kan också innebära att hela familjen förbereds på hur behandlingen ska fortsätta i hemmet efter sjukhusvistelsen. Den information som ges måste anpassas dels till barnets ålder och utvecklingsnivå, men också till dess erfarenhet av tidigare behandlingar och undersökningar. Även om föräldrarnas delaktighet är väldigt viktig ska barnet alltid vara i centrum. Det innebär till exempel att man i första hand kommunicerar med barnet. Man måste skapa det förtroende som krävs för att kunna ge vård av god kvalitet.

Under barnets olika åldrar förändras också olika sjukdomars symtom och hur läkemedel ska doseras. Som barnsjuksköterska måste man vara väl förtrogen med detta eftersom det ingår i arbetsuppgifterna att färdigställa och ge läkemedel till barnen. Vanligtvis får barn läkemedel i flytande form eller via injektioner eftersom tabletter kan vara svåra att ta. Dessutom finns inte doser anpassade till barn. Här är det viktigt att beräkna doseringen korrekt i förhållande till barnets storlek och ålder. I arbetet ingår också att ta olika typer av prover.

Arbetets karaktär skiljer sig i viss mån mellan olika typer av avdelningar. På exempelvis en medicinsk avdelning kan barnen vara inlagda för en längre tids behandling. På en kirurgisk avdelning är genomströmningen större och snabbare. Där ligger fokus på operationen och förberedelserna inför den, eftervården kan ske på annan plats.

På en akutmottagning assisterar barnsjuksköterskan läkaren vid undersökningar, tar prover och gör också egna bedömningar och behandlingar. Även här är information till föräldrar en viktig uppgift.

Barnsjuksköterskan kan också arbeta med hemsjukvård där sådan finns. Det innebär att man vårdar långvarigt sjuka barn i deras hem i stället för på sjukhus. Det kan också handla om barn som befinner sig i livets slutskede.

Barnavårdscentralen svarar för kontroll av nyfödda och yngre barns hälsa. Där följer barnsjuksköterskan barnets hälsotillstånd och fysiska utveckling upp till skolåldern. Det kan ske vid besök på mottagningen eller genom att sjuksköterskan gör hembesök. Vid besöken finns också tillfälle att kontrollera att barn och föräldrar knyter an till varandra och att barnet har det bra. Föräldrar kan också kontakta barnsjuksköterskan för att få råd och stöd när det gäller barnets mat, sömn, amning och annat som rör barnets hälsa. Vaccinationer ingår också i arbetsuppgifterna.

Jobbar man som skolsköterska är den huvudsakliga uppgiften att kalla eleverna till regelbundna hälsokontroller och följa deras utveckling. Det görs på skolsköterskans mottagning. Elever kan också komma på spontana besök hos skolsköterskan för samtal och stöd i olika frågor, liksom för att bli omplåstrade om det hänt en olycka. Skolsköterskan kan också delta i olika former av elevvårdsarbete på skolan.

För en barnsjuksköterska inom sjukhusvården växlar arbetstiden över dagar eller veckor. Att jobba vissa kvällar och helger ingår i jobbet. Sjuksköterskor på barnavårdscentraler och skolsköterskor har i regel vanlig kontorstid. Det är inte heller ovanligt att skolsköterskan arbetar i flera skolor i en kommun.

Utbildning till Barnsjuksköterska

Vilken utbildning krävs för att bli Barnsjuksköterska? För att bli barnsjuksköterska måste man till att börja med vara legitimerad sjuksköterska. Dessutom krävs specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom, eller motsvarande utbildning från annat EU-land. Sjuksköterskor på barnavårdscentral och skolsköterskor kan alternativt ha specialistutbildning i öppen hälso- och sjukvård eller specialistsjuksköterskexamen för distriktssköterska.

För information om utbildningen till sjuksköterska, se beskrivningen av sjuksköterskeyrken på Yrken A-Ö.

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar finns på flera högskolor och universitet i landet. Utbildningen tar ett år vid normal studietakt. För antagning krävs, förutom att man är legitimerad sjuksköterska, yrkeserfarenhet.

Områdesbehörighet 16

Framtidsutsikter/Arbetsmarknad för Barnsjuksköterska

Arbetsmarknaden för barnsjuksköterskor är stark och arbetslösheten är mycket låg. Majoriteten är verksamma inom den offentliga sektorn. Ekonomin inom den offentliga sektorn väntas bli klart sämre 2011 än den var under 2010 och 2009. Detta kommer att påverka efterfrågan på personal totalt sett, eftersom sektorn anpassar kostnadsläget till en långsiktigt hållbar nivå. Barnsjuksköterskor hör dock till de yrken där det har varit brist på arbetskraft under flera år. Bristen har visserligen dämpats något under de senaste åren, men det råder fortfarande brist på utbildade barnsjuksköterskor enligt Arbetsförmedlingens bedömning. För det kommande året väntas liten konkurrens om jobben för landet som helhet.

Behovet av att rekrytera specialistsjuksköterskor kommer att öka successivt under de närmaste tio åren samtidigt som pensionsavgångarna inom yrket kommer att bli stora. Utvecklingen inom vården med ny teknik och nya metoder medverkar till att behovet av specialistutbildade sjuksköterskor ökar. Tillgången på specialistsjuksköterskor blir inte tillräcklig för att möta den ökade efterfrågan. Arbetsförmedlingens bedömning är att specialistsjuksköterskor har goda möjligheter till arbete.

Behovet av skolsköterskor påverkas av kommunernas ekonomi och hur mycket de vill satsa på elevvården. Mer än hälften av skolsköterskorna är 50 år och äldre, ganska många kommer således att gå i pension under de kommande 10-15 åren. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Utbildningar Barnsjuksköterska